Den första människa, som inhägnade ett stycke mark, kom på att säga ‘Detta är mitt!’ och fann människor nog enfaldiga att tro honom, var samhällets verkliga grundare. Hur många brott, krig, och mord; hur mycken olycka och fasa skulle inte den mänskliga rasen ha besparats om någon ryckt upp pålarna, fyllt igen diket och ropat till sina medmänniskor: ‘Akta er för denne bedragare, ni är förlorare om ni glömmer att jordens frukter tillhör alla och jorden själv tillhör ingen!’
Skrivet av Jean-Jacques Rosseau.
Är det inte märkligt, när man tänker på det, hur någon kan tro sig äga skogen, träden, marken, djuren, sjöarna?
Vem skall bestämma i skogen?:
https://tradgardenjorden.blogspot.com/2021/09/vem-skall-bestamma-i-skogen.html
Var går äganderättens gränser?:
Först stjäl man, sen inför man den heliga äganderätten. Ett av problemen med liberalismen.
Den mark som någon ”äger” idag var stulen mark från början. Stulen från oss alla.
Vi förespråkar varken anarki eller ett våldsamt övertagande av egendom och produktionsmedel. Tilliten till avtal, kontrakt och fungerande institutioner (som till exempel äganderätten) har korrelation med fred och stabilitet.
Men hur mycket instabilitet har inte äganderätten också skapat i världen? Hur många konflikter ligger den bakom? Hur skevt fördelad är den? Vem får äga? Äger vi planeten – eller den oss? Vad är en tillgång om världen brinner? Det blir både historielöst och ovetenskapligt att tala om äganderätten som ett självklart koncept som aldrig kan ifrågasättas.
Hela kontinenter togs i beslag av vita män. Var fanns äganderätten då? Jo, den skapades passande nog i samband med det. Även i svenska historieböcker kan vi läsa om såväl Sápmi som Amerika att ”ingen bodde där”. Men folk bodde och levde där sedan länge, utan konceptet äganderätt.
https://www.dn.se/insandare/ifragasatt-aganderatt-nar-miljon-tar-skada/
Citatet av Rosseau har jag hittat i David Jonstads bok ”Kollaps – Livet vid civilisationens slut”. En bok jag varmt rekommenderar.
Att civilisationer kommer och går är knappast ett kontroversiellt påstående. Romarriket och mayaimperiet är populära historiska exempel. Men att vår egen industriella civilisation har ett bäst före-datum det är svårare att acceptera.
Likväl genomsyras Kollaps av detta faktum. Genom att titta på såväl nutid som historia försöker David Jonstad ge en bild av vad som får en civilisation på fall. En av de huvudsakliga orsakerna tycks vara komplexitet. Ju större komplexitet, desto större risk för kollaps.
Tre grundpelare bär upp den industriella civilisationen: energi, ekologi och ekonomi. Det är storheter som kännetecknas av stor komplexitet och som dessutom är tätt sammanbundna med varandra.
När den billiga fossila energin som hållit igång systemet börjar sina, när den ekonomiska tillväxten inte längre ångar på och när klimatet hettas upp är resultatet en kollapsartad krutdurk.
Det är skrämmande: Vi måste anpassa oss till en värld utan överskott på billig energi, med lägre levnadsstandard och hårdnad konkurrens om resurserna. Men också hoppfullt: Människan är anpassningsbar och har genom historien visat upp en enastående förmåga att genom samarbete, kreativitet och solidaritet skapa goda liv även i svåra tider.
På samma tema som ”Kollaps” kan man med fördel även läsa ”Undergång – Civilisationernas uppgång eller fall” av Jared Diamond.
Kan också vår civilisation gå under? I Vete, vapen och virus beskrev Jared Diamond hur det gick till när de västerländska civilisationerna utvecklade teknologier och immunförsvar som möjliggjorde kolonisationen av praktiskt taget hela världen.
I Undergång vänder han på steken och ger sig in i historien om människan från andra hållet: Varför gick vissa av de här civilisationerna under? Diamond går igenom världshistorien från sitt speciella perspektiv, en mycket attraktiv blandning av historia och socialantropologi.
Han börjar i Bad Lands, Montana, och slutar så småningom i Australien, däremellan ryms analyser av mayakulturen, romarriket, vikingarnas kolonisation av Grönland och folkmordets Rwanda.
Diamond urskiljer några faktorer som avgör en civilisations vara eller inte: miljöförstöring, klimatförändringar, fientliga grannfolk och slutligen hur väl en kultur svarar på förändrade levnadsförhållanden. Vilka politiska lärdomar kan vi dra av de historiska exemplen för att undgå vår egen undergång?
Exakta analyser och oväntade analogier samsas bredvid varandra när Diamond tar ett helhetsgrepp på människans existens på jorden; Undergång är en lika fascinerande och lärorik som skrämmande version av världshistorien.
gryning.home.blog 