Den där lönen

I ett tidigare inlägg blev vi överens om att den fria viljan är en illusion, ett hittepå, eller nonsens om man så vill.

Vi har även förstått att livet är kaotiskt.

Allt som sker är tillfälligheternas spel.

Det som sker, det sker på grund av det som skedde alldeles innan, på grund av det som skedde alldeles innan, på grund av det som skedde alldeles innan, på grund av … att en fjäril flaxade någonstans.

Det är tillfälligheter som gjort att jag är den jag är. Allt jag är och allt jag gör beror på tillfälligheter.

Jag har inte nått dit jag är på grund av egna meriter. Lever jag ett bra liv har jag haft tur. Lever jag ett mindre bra liv har jag haft otur.

Alla beslut jag fattar, fattar jag utifrån situationen, dom erfarenheter jag samlat på mig, och dom förutsättningar jag föddes med.

Vi gör alla så gott vi kan. Alltid. I alla situationer. Alla. Alltid. Hela tiden.

Ingen har kämpat mer än någon annan, ingen har offrat sig mer än någon annan, ingen har gjort smartare val än någon annan, ingen är duktigare än någon annan, ingen har ansträngt sig mer än någon annan, ingen är värd mer än någon annan.

Vi har alla hela tiden gjort det enda vi har kunnat. Alla. Hela tiden.

Och då, när vi nu vet allt det här och att vi inte har någon fri vilja, så blir det mycket märkligt hur vi kan tycka det är okej att människor belönas så extremt olika för det arbete man utför.

Dessutom, vi vill väl ändå inte att människor jobbar med saker för att dom får högre lön? Vi vill väl ändå att människor ska ha jobb som dom är bra på och som dom trivs med?


Det finns ingen naturlag som säger att vi ska värdera människor olika. Att vi värderar människor olika är bara ett envist mem som har invaderat vårt kollektiva medvetande. Vi är kulturella djur. Vi tror på den värld vi blir presenterad för när vi växer upp. Vi köper hela konceptet. Det blir en del av ens världsbild. Livet är kaotiskt och allt skulle ha kunnat vara helt annorlunda:

https://gryning.home.blog/2024/06/23/om-livet-och-kaoset/

Det är snarare så att det strider mot vår medfödda och nedärvda natur.

Vi har evolverats fram i en miljö och ett sammanhang där det var livsavgörande att vi samarbetade och delade med oss på ett generöst och rättvist sätt. Ingen kunde ta en större del av kakan än någon annan. Ingen kunde samla på sig ägodelar och förmögenheter. Ingen kunde suga åt sig ett överskott. Ingen kunde köpa sig tjänster för att slippa vara delaktig i livet, eller gå före i kön. Det fanns inga gräddfiler. Alla var delaktiga i livet på samma villkor.


What today’s hunter-gatherers can teach us about modern life | James Suzman

https://www.youtube.com/watch?v=Dk0sJP9C9-I

Utan andra människor är vi ingenting. Man kan inte ”satsa på sig själv” utan att andra människor håller samhället igång. Vi är idag precis lika, om inte mer, beroende av andra människor som vi var när vi levde som jägare och samlare. Hur mycket pengar man än har.

Vi kan inte bygga ett bra, stabilt och resilient samhälle utifrån någon ism. Alla ismer har ett begränsat perspektiv på världen och människan. Alla ismer kommer att misslyckas på ett eller annat sätt.

https://gryning.home.blog/2020/04/26/ister-och-ismer/

Om evolutionen och vårt evolutionära arv som vi måste förhålla oss till:

https://gryning.home.blog/2020/09/12/evolutionen/


Jag tycker att feministerna ställer så låga krav när dom kräver att män och kvinnor ska ha samma lön.

Samma med det här gamla vänsterkravet ”Lika lön för lika arbete”.

Väldigt låga krav.

Jag är inte nöjd förrän bankdirektören och den som städar bankdirektörens toalett har samma lön. Oavsett kön.

Ett alternativ som jag skulle vara nöjd med är att den som städar bankdirektörens toalett har högre lön än bankdirektören. Oavsett kön.

Ett tredje alternativ som jag också skulle vara nöjd med är att bankdirektören städar sin egen toalett.

Vi måste börja ta på allvar att vi alla är lika mycket värda. Alla ska med. Ingen ska lämnas efter. Ingen ska vara förmer än någon annan. Ingen ska utnyttjas. Inga gräddfiler.

Vi måste på allvar börja förstå att vi har det här samhället tillsammans. För vad annars ska vi ha samhället till om vi inte har det tillsammans?


But what is a country except for the things put there by people who came before? The roads and the schools, public transport emergency services, clean air and water, everything like that. It seems a cruel trick of our psychology that successful people without any malice will credit their success largely to their own hard work and ingenuity, and therefore contribute less to maintaining the very circumstances that made that success possible in the first place.


Ett gott samhälle är ett jämlikt, rättvist och solidariskt samhälle.

Alla förlorar i slutändan på ojämlikhet och orättvisor. Resurser ska fördelas dit dom behövs och gör nytta.



Om, jag säger om, det ska finnas löneskillnader så borde det vara baserat på tex. den nytta man utför för samhället, hur monotont det är och hur mycket det sliter på hälsan. Inte på grund av några godtyckliga tillfälligheter där den som gör minst nytta, och kanske till och med skada, tjänar mest.

Ett argument man kan få höra är att vissa har samlat på sig studieskulder som man ska kompenseras för. Det går naturligtvis att lösa på något enkelt sätt utan absurda löneskillnader.

Själv samlade jag på mig 170000 i studieskulder på en utbildning som jag aldrig har tjänat några pengar på, och aldrig kommer att tjäna pengar på. Den utbildningen var en återvändsgränd, bortslängd tid, bortslängda pengar. Det vet jag idag. Det visste jag inte då.

Då var det det enda jag kunde göra.

Jag måste ändå betala på lånet varje månad.


Något som skulle vara enkelt att ändra på är det här med pensionerna.

Det finns ingen vettig anledning till att någon ska ha högre pension än någon annan.

Ingen kan vara bättre pensionär än någon annan. Ingen kan vara bättre meriterad för att vara pensionär än någon annan.

Dagens pensionssystem cementerar orättvisorna in i ålderdomen, ända in i döden.

Dessutom så kan ett samhälle inte spara till pensioner. All pension som betalas ut idag arbetas ihop idag. Det är bara ett hittepå att vi som samhälle kan eller behöver spara till pensionerna. Så vi kan sluta med att sätta av pengar till pensionerna i olika fonder och lägga in alltihop i den vanliga stadsbudgeten.

Pensionsfonder är bara ett trixande med siffror och lurar oss att tro att pengar kan växa av sig självt.

Att placera våra pensionspengar på börsen, eller det här märkliga att ”spara i ladorna”, istället för att bygga ett väl fungerande, stabilt och resilient samhälle, kommer att leda till lägre pensioner och ett osäkrare samhälle.

Ett samhälles resurser ska användas, inte sparas.


Ju mer man förstår att det är tillfälligheter och endast tillfälligheter som gör att man blir den man blir, hamnar där man hamnar och gör det man gör, desto absurdare blir det att se hur vår så kallade civilisation är inrättad.

Vissa har haft tur att kunna tappa systemet på mer pengar än andra. Vissa är bättre på att suga åt sig ett överskott av pengar, sen tror dom att det är deras pengar. Vissa fungerar bättre i den värld vi lever i. Bara tur och tillfälligheter och inget annat. Ett väl fungerande samhälle måste omfördela resurser hela tiden för att fortsätta vara ett väl fungerande samhälle.

”Av var och en efter förmåga. Åt var och en efter behov” är en fin princip.


För övrigt så behöver inte staten ta in skatt för att finansiera offentlig verksamhet och andra projekt. Staten kan skapa oändligt med pengar med några knapptryckningar. Staten har aldrig brist på pengar.

Däremot så finns det andra anledningar att ta in skatt.

För mycket pengar i systemet skapar inflation och det finns en gräns för när det börjar bli ohälsosamt.

Omfördelning av resurser är en viktig anledning att ta in skatt. Ett väl fungerande samhälle måste hela tiden omfördela resurser från dom som har till dom som inte har, från skadlig verksamhet till bra verksamhet med mera. Skatter kan fungera som styrmedel för ett väl fungerande och resilient samhälle.

Politiken ska handla om hur våra prioriteringar ska se ut, vad som är viktigt, inte hur vi ska finansiera det.

Pengarna behövs förvisso inte, det skulle fungera lika bra om du raderade en viss summa från ditt konto varje månad.

Tyvärr har vi gett bankerna rätt att skapa pengar, men den rätten kan vi ta tillbaka.


På förekommen anledning:

Tro nu för bövelen inte att jag vill lagstifta fram en rättvis och jämlik lönesättning.

Kan vi inte bara komma överens om att dagens lönesättning är absurd och extremt onaturlig utifrån alla upptänkliga sätt att se det på?


Lämna en kommentar