Om typ vetenskap


Det är fel att tro att fysikens uppgift är att ta reda på hurdan naturen är. Fysiken handlar om vad vi kan säga om naturen.

– Niels Bohr –


Jag har läst ”Einstein, kaos och svarta hål – den spännande fysiken” och ”Universum och tekoppen – den sköna matematiken” av vetenskapsjournalisten K.C. Cole. Det är två böcker som jag har läst tidigare, och som på ett lättsamt och bra sätt ”filosoferar” kring vad vetenskap och matematik är. Vill man få en inblick i tankarna och filosofin bakom vetenskapen så är det mycket bra böcker.

Hon är bra på att framställa vetenskapen som den dynamiska, föränderliga disciplin som det är, i motsats till den fyrkantiga och stelbenta bild som jag ibland får intrycket av att vetenskapen uppfattas som. Vetenskapen kan vara fyrkantig och stelbent, men den är så mycket mer när den är som bäst.

K. C Cole har skrivit fler böcker, men som inte finns översatta till svenska.


Jag är den förste att skriva under på att det finns stora problem och många baksidor med vetenskapen och dess ”framgångar”. Vetenskapen har ju gett oss kärnvapen, kärnkraft, genmanipulation, stridsspetsar, målsökande robotar, automatvapen, hur många olika kemikalier och gifter som helst, miljöförstöring, utarmning av våra jordar, utfiskning, förbränningsmotorn mm.

Men, jag är ändå glad över att leva i en tid där jorden är rund och kretsar kring solen, månen inte gjord av ost, och där troll, spöken, häxor och annat skrock har förpassats till sagorna där dom hör hemma. Jag är glad över att sjukdomar, jordbävningar, vulkanutbrott, översvämningar, torka, gräshoppssvärmar, blixtnedslag med mera inte längre kan förklaras med att det är guds straff för att vi har syndat. Jag är glad över att jag inte behöver vara vidskeplig eller tro att jag ska hamna i helvetet om jag inte lever efter någon bok (som det inte går att leva efter). Jag är glad över att veta att jag inte är skapad av någon gud för sex tusen år sedan, utan är släkt med aporna och allt annat liv på jorden tack vare evolutionen och det naturliga urvalet.


Om att ha fel:

https://gryning.home.blog/2021/06/14/om-att-ha-fel/

Men vad tror du på då?

https://gryning.home.blog/2021/01/03/vad-tror-du-pa-da/

Om medvetandet och det undermedvetna:

https://gryning.home.blog/2020/04/11/om-medvetandet/


Jag är ändå glad över att leva i en tid där vi, om vi vill uppleva ”paradiset”, måste skapa det själva här på jorden.

Tyvärr är det så att ”upplysning” och förstörelse går hand i hand. Det är två sidor av samma mynt. Vi kan aldrig få bara ”upplysningen”, på samma sätt som ett mynt med bara en sida är en omöjlighet.

All så kallad utveckling, alla ”framsteg”, är samtidigt vägen mot undergången. Vägen framåt mot paradiset måste därför på sätt och vis vara vägen bakåt. Därmed såklart inte sagt att det var bättre förr, för det var det inte, det var mest bara annorlunda. Vi behöver ta ett steg tillbaka, skala ner, besinna oss, tänka efter och anpassa oss efter naturens spelregler.

Det här gäller inte bara oss. Det gäller alla eventuella så kallade civilisationer i hela universum. Ju mer ”avancerade” och ”upplysta” vi blir, desto närmare kollapsen kommer vi.

För att vara tydlig, paradiset är såklart en ouppnålig utopi. Men idag så vet vi ju var vi måste börja. Vi måste börja med att ta barnen på allvar. Vi måste förstå att dom är betydligt mer kompetenta än vi tror. Vi måste börja anpassa samhället efter barnen och deras medfödda natur. Barnens välmående är det viktigaste av allt.

Vi måste ge alla barn möjligheten att få växa upp till välmående och välfungerande vuxna. Annars så ser framtiden väldigt dyster ut.

Om den extremt onaturliga skolan:

https://gryning.home.blog/2020/03/24/om-skolan-och-skolsystemet/

Om ditt kompetenta barn:

https://gryning.home.blog/2020/03/30/ditt-kompetenta-barn/

Om dagis:

https://gryning.home.blog/2020/04/09/dom-knasiga-sma-liven/

Om vårt evolutionära arv:

https://gryning.home.blog/2020/09/12/evolutionen/


Jag läser gärna populärvetenskaplig litteratur om fysik, kosmologi, astronomi, biologi, hjärnan, medvetandet, evolutionen med mera för jag är nyfiken och vill förstå hur allt hänger ihop. Jag vill förstå vad vetenskapen har kommit fram till i sitt sökande efter verkligheten. Jag vill förstå det sammanhang jag lever i. Jag vill förstå vad en människa är.

Vetenskapen beskriver inte verkligheten, utan vad vi kan säga om verkligheten. Vetenskapen är en dynamisk process som hela tiden förändras och utvecklas. Den kommer aldrig att bli färdig, den är en hypotes som ständigt prövas och omprövas. Vetenskapen har haft fel många gånger och kommer att ha fel i framtiden. Vetenskapens styrka är att den kan tänka nytt och ändra sig. Det som gäller idag behöver inte gälla i morgon. Och det är det som är så spännande. Vetenskapen är inte en samling fakta i en fyrkantig box, utan en metod att närma sig en frågeställning. Även om det ibland kan ta tid att ändra på ett felaktigt tankesätt så kommer så småningom den dagen då alla tecken pekar ut ett annat sätt att se det på. Vetenskapen ändrar sig efter verkligheten.


Om problemen med referentgranskning (peer review):

https://experimentalhistory.substack.com/p/the-rise-and-fall-of-peer-review


Vi kan inte se det vi inte ser. Det finns inte ett svart hål som gapar tomt där det finns saker vi inte ser.

Keep in mind that every single generation before us has worked under the assumption that they possessed all the major tools for understanding the universe, and they were all wrong, without exception. Just imagine trying to construct a theory of rainbows before understanding optics, or trying to understand lightning before knowledge of electricity, or addressing parkinson’s disease before the discovery of neurotransmitters. Does it seem reasonable that we are the first ones that are lucky enough to be born in the prefect generation, the one in which assumption of a comprehensive science is finally true? Or does it seem more likely that in one hundred years people will look back on us and wonder what it was like to be ignorant of what they know? Like the blind people in chapter 4, we do not experience a gaping hole of blackness where we are lacking information – instead, we do not appreciate that nothing is missing.

Citat från ”Incognito – The secret lives of the brain” av David Eagleman


Ett problem med vetenskap och forskning är att den ofta är så väldigt specialiserad. Ett forskningsresultat kan vara hur rätt som helst, men om det inte sätts in i ett större sammanhang så kan det bli hur fel som helst. Vi kan inte överlämna beslut till experter, vi måste tänka själva.

Alltså, lyssna på experter, lyssna på vetenskapen, men vi måste själva sätta in det i ett större sammanhang.

Här ett exempel på när det blir fel. Jämför man två dåliga sätt så är det inte konstigt om det ena är bättre på något. Man kollar inte heller efter hur barnen mår av ”den mest effektiva formen av undervisning”:

I rapporten ”The Case for Fully Guided Instruction, framtagen av ledande professorer i hjärnforskning och utbildningspsykologi, konstateras att den mest högkvalitativa forskningen tydligt visar att katederundervisning är den mest effektiva formen av undervisning.

https://www.gp.se/ledare/katederundervisning-är-underskattat-1.4234428


Men han kom ihåg att studierna inför slutexamen ”hade en så avskräckande effekt på mig att … jag upptäckte att varje tanke på ett vetenskapligt problem gav mig avsmak under ett helt år … Det är närapå att mirakel att de moderna undervisningsmetoderna ännu inte har helt förkvävt forskningens heliga nyfikenhet, för vad denna känsliga planta mest behöver, förutom stimulans, är frihet; utan frihet förstörs den med säkerhet … jag tror att man t o m skulle kunna ta ifrån ett friskt rovdjur dess glupskhet om man kunde tvinga det med piska att ständigt äta, vare sig det är hungrigt eller ej …” Hans synpunkter bör få oss som sysslar med högre utbildning i naturvetenskaperna att nyktra till. Jag undrar hur många potentiella Einsteins som slutgiltigt har avskräckts genom tentamenshets och läroplanernas tvångsmatning.

Citat ur ”Brocas Hjärna” av Carl Sagan, från kapitel 3 där han skriver om Albert Einstein.


Ett annat område där det finns en massa dålig så kallad vetenskap är när det gäller kosten, den mat vi ska äta. Men det är förhoppningsvis på väg att ändras.

Hela världen håller på att äta en massa mat som vi inte är evolutionärt anpassade till, vilket gör att vi blir sjuka på det ena eller andra sättet. Att då kränga läkemedel mot det vi enkelt skulle kunna undvika genom att äta en vettig kost är så bakvänt det kan bli.

Alla djur måste äta en artegen kost för att hålla sig friska. Avviker vi från det får vi såklart problem.

https://gryning.home.blog/2020/06/15/med-kniv-och-gaffel/

Det här till exempel är tunnelseende:

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/forskare-vi-behover-lite-kottskam-for-klimatets-skull

https://sverigesradio.se/artikel/7143422

Om klimatet och det orimliga i att vi ska sluta att äta människoföda:

https://gryning.home.blog/2020/07/14/klimatet/

https://gryning.home.blog/2020/05/04/oljedilemmat/


Vetenskapen har också rätt, den fungerar, annars så skulle du inte kunna sitta vid din dator och läsa det som jag har skrivit på min dator. Vi skulle inte kunna ringa med mobiltelefoner, åka till månen eller bygga atombomber om vetenskapen inte fungerade. GPS:en skulle inte fungera med sådan precision utan Einsteins relativitetsteorier.

Vetenskapen har gett oss insikten att naturen inte är nyckfull. Det går att förstå varför saker händer eller inte händer. Vi kan lita på att gravitationen alltid fungerar. Visa upp en person som kan upphäva gravitationen och stora delar av naturvetenskapen måste skrivas om.


Why gravity is NOT a force:

https://www.youtube.com/watch?v=XRr1kaXKBsU

Eller så kan du konstruera en evighetsmaskin. Bygg något som strider mot termodynamikens andra huvudsats vetja.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Termodynamikens_andra_huvudsats

Alkemi är också något man kan slå sig på om man vill paja vetenskapen.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Alkemi

Jag har ju också en stark känsla av att vi inte så gärna vill veta av att vi också är djur precis som alla andra djur. Vår intelligens och vårt medvetande gör inte att vi höjer oss över djuren, men det får oss att tro att vi gör det. Vetenskapen bidrar nog till att vi tror att vi står över sådant som naturen. Men det gör vi inte. Vi är extremt beroende av naturen. Vi är en del av naturen. Utan naturen är vi ingenting. Utan naturen dör vi ut som art.

https://www.newyorker.com/magazine/2021/03/29/what-data-cant-do


Boktips om fysik, kosmologi och liknande ämnen:

”Einstein, kaos och svarta hål – den spännande fysiken” av K. C. Cole

”Universum och tekoppen – den sköna matematiken” av K.C. Cole

”Stjärnor och äpplen som faller” av Ulf Danielsson

”Den bästa av världar” av Ulf Danielsson

”Mörkret vid tidens ände” av Ulf Danielsson

”Vårt klot så ömkligt litet” av Ulf Danielsson

”Världen själv” av Ulf Danielsson

”I rättan tid – Einsteins ofullbordade revolution” av Paul Davies

”Big bang” av Simon Singh

”Stjärnvägar” av Peter Nilsson

”Rymdljus” av Peter Nilsson

”Solvindar” av Peter Nilsson

”Det femte undret” av Paul Davies

”Ursprung – berättelser om livets början, och dess framtid” av Ulf Ellervik

”Kaos” av James Gleick

”Till tidens slut : Medvetande, materia och mening i ett föränderligt universum” av Brian Greene


Lämna en kommentar